OS-arenor genom tiderna

Olympiska spelen, oftast förkortat OS, är det största internationella idrottsarrangemanget. Det finns både sommar-OS och vinter-OS och tävlingarna arrangeras med två års mellanrum.Det innebär att det är fyra år mellan varje sommar-OS. Eftersom tävlingen sker med ett stort mellanrum är det mycket prestigefullt att vinna en olympisk medalj. Det är även mycket prestigefullt att stå värd för ett olympiskt mästerskap. Det är alltid en kamp mellan länderna om att få arrangera ett OS. Att arrangera denna idrottstävling har även stora samhällsekonomiska effekter. Dels krävs det enorma investeringar för att bygga arenor och nödvändig infrastruktur, men eventet ökar även turismen och arbetstillfällena för värdnationen. Här kan du läsa mer om några av de största OS-satsningarna och dess arenor.

Vinter-OS i Sotji i Ryssland

2014 var Ryssland värd för vinter-OS. När semesterorten Sotji vid Svarta havet presenterades som värd för detta enorma evenemang var det många som skakade på huvudet. Sotji har knappt en halv miljon invånare och fungerar framförallt som semesterort för rika Moskvabor som åker dit på sommaren för att njuta av stränderna längs Svarta havet. Att staden skulle arrangera de Olympiska vinterspelen var för många otänkbart, men med hjälp av stora investeringar och förbättrad infrastruktur blev det möjligt. OS i Sotji blev det överlägset mest kostsamma olympiska spelet genom tiderna. Kostnaden för att bygga de nödvändiga idrottsanläggningarna motsvarande den sammanlagda kostnaden för de föregående nio vinterspelen. Byggandet kostade närmare 330 miljarder kronor. OS i Sotji blev ett prestigeprojekt för presidenten Vladimir Putin och eventet har kallats för Rysslands dyraste pr-kampanj genom tiderna. Anledningen till att byggandet blev så pass dyrt berodde på flera faktorer. Dels fanns det ingen befintlig infrastruktur och vintersportanläggningar eftersom Sotji är en badort. Den främsta anledningen till de rekordhöga kostnaderna var dock den omfattande korruptionen i Ryssland.

Sommar-OS i Rio de Janeiro i Brasilien

År 2016 arrangerade Rio de Janeiro det 53:e olympiska spelet. Det var första gången som ett Sydamerikanskt land stod som värd för sommar-OS. Arrangemanget krävde enorma satsningar på nya arenor och logistik. Totalt behövdes 34 arenor för att tävlingarna skulle kunna genomföras. Arenorna hann bli klara i tid för spelen, men bara några månader efter spelen blev det för dyrt att underhålla dem och de började förfalla. Detta är ett tydligt exempel på de ekonomiska satsningar som måste göras för att vara OS-värd. En del av arenorna går att använda till tävlingar och arrangemang i framtiden, men tyvärr blir det svårt att underhålla samtliga efter att spelen ägt rum.

Sommar-OS i Aten i Grekland

År 2004 kom de Olympiska spelen äntligen hem till den platsen där spelen föddes. Greklands huvudstad Aten stod värd för sommarspelen, men prislappen för att bygga arenorna visade sig bli mer än dubbelt så dyr än vad som var tänkt. Efteråt spelen stod många arenor övergivna och fyllda med bråte. Finanskrisen 2008 slog hårt mot landet vilket gjorde att idrottsbyggnaderna övergavs eftersom det blev för dyrt att underhålla dem.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.